Alejandro Toledo Martínez

Endolingvistiken grundades 1993 av C. S. Meulemans och J. Á. Elias. Alejandro Toledo Martínez började studera för dem 1997 och fortsätter och vidgar, sedan de gått bort, den forskning de inledde. Han är inte disciplinens grundare utan dess fortsättande forskare.

Hans eget bidrag har varit att systematisera disciplinen och utveckla dess qualiska och quantiska dimension — särskilt OAS-modellen med sju presymboliska konsonantklasser, och ett sätt att läsa betydelse inte som denotation utan som en resonant stapel av djup.

Meulemans och Elias var framför allt språklärare, verksamma sedan 1950-talet, och endolingvistiken växte induktivt fram ur den praktiken: en tillämpning innan den var en teori. Dess mest direkta användning är fortfarande tillämpad endolingvistik — en metodik för accelererad språkinlärning.

Ur den kärnan har flera sammanhängande discipliner vuxit: endolingvistiken, som studerar språkets djupstrukturer (endolenguaje) under dess observerbara yta (exolenguaje) genom binära och ternära koder; den qualiska metafysiken, en ontologi för framträdandet byggd på begreppet cualo; psykofonologin, studiet av hur tanke blir ljud; och den kryptologiska sociolingvistiken, som läser det offentliga samtalet som ett skiktat kodningssystem.

Han håller dessa idéer för hypoteser vunna genom långt arbete, inte för fastställda resultat. Metoden är försiktig och byggd för att kunna falsifieras. Endolingvistiken ersätter inte den historiska lingvistiken — den förutsätter den. Det är varken etymologi eller mystik; snarare en disciplinerad vetenskap om skenbara sammanträffanden.

Hans skönlitteratur bearbetar samma material med andra medel: historiskt spioneri, filosofisk cyberpunk och geopolitiska thrillers.

Den här sidan är hans oberoende förlag: böckerna köps direkt av författaren, digitalt och utan DRM.